fredag 11 februari 2011



Varför ska alla nu göra enmansföreställningar(shower!) om sina egna liv. Eva Funck ansluter sig nu till den allt större skaran av kulturpersonligheter av olika slag som ska få oss att le - och kanske gråta - med underhållaren ifråga. Jonas Gardell, Mark Levengood, Eva Dahlgren, Maria Lundqvist. Med flera. Och nu alltså Björnes magasins egna Eva Funck, på Boulevardteatern.
En trend. Utan tvekan. Yrkesmänniskan är en sak - men att få komma privatpersonen bakom yrkesmänniskan in på livet! Jag har svårt att förstå mig på den där lusten. Är fiktionen på väg bort. Satt på undantag, verkar den i alla fall vara. Det ser vi i litteraturen. Det ser vi på tv - där höjden av underhållning tycks vara att få komma hem i en kulturpersonlighets kök och åse hur denne tillsammans med andra kulturpersonligheter lagar mat, dricker vin, snackar allvar - umgås. Poängen är att de ska klä av sig, ibland också bokstavligt, i bar överkropp, inpå bara huden. Det känns som ett slags känslomässig utarmning. Mauro & Pluras kök, Stjärnorna på slottet, Så mycket bättre...
Alla människor har förstås ett rikt liv att dela med sig av. Men? Och? Ja, ja.
Och enmansföreställningarna (showerna!) är kanske lysande. Men jag värjer mig och undrar...

Inga kommentarer: