Idag startade terminens sista block på Skrivarlinjen, Underhållningslitteratur. Där ska nu deckare och barnlitteratur trängas med ”att skriva humoristiskt”. Själv ska jag prata utvecklingspsykologi en halvdag, men i övrigt har jag (nästan) gjort mitt för denna termin, bortsett från textsamtalen då. Känns lite märkligt. Det har nästan gått för snabbt! Men samtidigt ska det bli skönt med ett lite lugnare tempo framöver. Hinna andas ut mellan varven. Hinna fatta pennan, öppna mina dokument och se vad det blivit av den senaste tidens rätt osammanhängande och högst sporadiska skrivande.
Det finns en ganska nyskriven scen i ett av dem, där karaktären X vandrar längs med Drottninggatan ner mot City. Och jag blev så himla glad när jag häromdagen gjorde samma vandring och, liksom X stannade till vid ett av de där citaten i gatan strax nedanför Blå Tornet, och läste: Älska mig alltid eller jag biter dig i strupen så att du dör. (August S, förstås) Det gick som en svag skälvning genom mig, för vad var det annat än ett motto; ett livsmotto för den ömklige karaktären X. Samt, Att älska är att giva, giv! Något att suga på för X.
Vad det nu blir av denna! Det vet jag inte men vad det än blir så lär det där blivandet ta tid. För övrigt älskar jag den delen av Drottninggatan, och inte minst vyn då man befinner sig uppe på krönet och har fritt seende bort till vad jag, än så länge, tror är Tyska Kyrkan. Helst i solnedgången, på vårkanten, när himlen skimrar röd över Söders höjder.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar