Avanti

I sina lyckliga stunder är en terapisession ett genombrott i det gemensamma forskningsarbetet terapeut och klient emellan. Då man plötsligt får syn på något, en väg som legat dold där bakom krönet och som nu, efter den rätt påfrestande vandringen uppför, helt oväntat ligger där - och man förstår liksom, gemensamt, att det har varit dit man har varit på väg. Man frågar sig om man är beredd att ta den vägen och svaret är JA, trots att man inte riktigt vet hur lång den kan tänkas vara eller hur många uppförsbackar den möjligen kan ha... Och klienten, samarbetspartnern, stoppar ner sin hand i fickan och kommer i samma ögonblick ihåg att där fanns en kompass. Hur länge har den legat där tro? Han är inte säker. Kanske mycket länge. Han letade som en dåre under en tid, men inte där, på alla andra tänkbara ställen, bara inte i fickan. Till slut gav han upp. Glömde bort den. Och nu: framåt!

"Om man frågar en människa och frågar henne förståndigt, så kan hon själv säga hur det förhåller sig. Men om det ej redan funnes vetande och förstånd hos henne, skulle hon ej vara i stånd till detta". (Platon, 427-348 f Kr)
"En del traditionella terapeuter kan sägas ha anlagt attityden: jag vet, jag ska tala om för dig, medan jag förespråkar attityden: du vet, tala om för mig". (John Bowlby, 1988)