Om Black swann: Tveklöst en stark film, nästan lite väl (mag)stark, skulle jag vilja säga. Onödigt mycket skräckeffekter, för min smak. Under vissa scener satt jag och stirrade ner i mitt knä. Den kändes helt enkelt lite överdriven, den kuvade och starkt hämmade dottern/ballerinan, den riktigt störda vakande modern, den på operabaletten härskande avundsjukan/bitterheten/elakheten... Men en hollywoodproduktion är en hollywoodproduktion. Och Svansjön är ändå alltid Svansjön. Scenografin mästerlig. Dansen likaså (hur i all världen har Natalie Portman kunnat lära sig att dansa så???) och till det starkt teatraliska uttryckets försvar kan sägas att filmen ju faktiskt är en tolkning av Svansjön - som handlar om en uppsättning av just Svansjön. Svansjön i Svansjön alltså.
För övrigt är det lite svårt att förstå att man (jag) faktiskt orkar bry sig (mig) om the Black Swann så här i skuggan av katastrofen i Japan. Men det är liksom för stort att skriva eller säga något om. För ofattbart. Obegripligt. För svårt och så fruktansvärt att ord inte finns tillgängliga.
Måndag och tisdag ska jag delta i seminarium/workshop med Jeffrey Young. Det ska bli fantastiskt spännande. Hoppas återkomma om detta.
Inlägg
2 kommentarer:
Du lyckades beröra det - just genom att uttrycka hur det inte gick att beskriva- Japan idag. Genom att skriva om Svansjön i Svansjön. Själv bearbetar jag det genom att vägra sätta på både TV & Radio. Knappt så att jag mäktade med att trycka på Facebook. Men världen sedd genom ditt perspektiv längtar jag efter att ta del av. Även om mina kommentarer ter sig både platta och tröttsamma, vill jag att du ska veta att jag fortfarande nynnar på att jag vill lägga min karl i byrålådan, tillsammans med alla kärnkraftverk och knölsvanar. Denna söndagkväll tänker jag göra ett stort collage av Stockholms-Tidningen anno 1949 som bakgrund och mina farföräldrar Agnes & Agard i fokus. Ge dom ett nytt liv genom att de räddat mitt. I köket puttrar en gryta. Lite tryggt att kunna fokusera på att få färg och papper i harmoni så länge jag kan förtränga att byrån är överhettad och att strålningsnivån är något jag tyvärr inte kan hålla instängd i byrån. Hur mycket lim jag än bunkrat upp här hemma i Nacka.
Tina! Tack - dina kommentarer ter sig varken platta eller tröttsamma. Tvärtom. Spännande: med kollaget! (och grytan...) Kram på dig!
Skicka en kommentar