Ekonomiska kriser till trots – det finns de som ser ljust på framtiden. För områden som kultur och utbildning kan utvecklingen till och med bli positiv. Erik Grundström är rektor och konstnärlig ledare för Skrivarakademin.
– Vad jag ser framför mig är en strukturförvandling. Ett värderingsskifte där kulturella värden som skapande och berättande får sin upprättelse i takt med försvagningen av samhällets ekonomiska värden.
Detta innebär en renässans för berättelsen, tror Erik Grundström. Men kanske inte i det gamla bondesamhällets form, där alla samlades framför brasan och berättade historier för varandra.
– Nej, det moderna berättandet har andra former. Framför allt utgår det ifrån individen. Genom berättandet får man möjlighet att uttrycka sin egen identitet.
Kanalerna är annorlunda. Man använder bloggar, sociala nätverk på internet, mobiltelefoner, små förlag. Erik Grundström nickar medhållande.
– Det har blivit lättare att nå ut med sitt skrivande. Även tillgängligheten har blivit större. Själva historien är egentligen av underordnad betydelse.
– Jag brukar säga att alla historier redan är berättade, menar Erik Grundström.
Han fortsätter:
– Vad skrivandet egentligen handlar om är att i uttrycket och språket identifiera sin egen identitet. Och att i detta skapande bygga en karaktär.
Historien om Skrivarakademin började ganska blygsamt med en skola vars grundare hade en okuvad tro på sin egen idé. Nu som då drivs skolan av författare. Idén var lyckosam och skolan växte. Och växte. Växte på samma sätt som dess elever som också i många fall blev framgångssagor.
Erik Grundström återkommer flera gånger under vårt samtal till skolans egen särart som också blivit dess framgång. Det som är speciellt och det som är särskiljande för Skrivarakademin.
– Vi ville bygga en skola efter egen profil profil, berättar han. En skola med en helt unik undervisning. Vi lär ut de konstnärliga och hantverksmässiga grunderna. Pedagogiken bygger sedan på elevernas eget arbete. En bra författare har lärt sig bejaka sitt eget språk och uttryck.
För skolan är erfarenhet och yrkeskompetens viktiga krav. Lärarna handplockas och måste vara etablerade författare. I lärarkåren finns såväl novell- och romanförfattare som lyriker och dramatiker. Eleverna handplockas efter ansökan och intervjuer till linjerna. På de öppna kurserna, terminskurserna tas eleverna in på motivering. Eleverna behöver en yrkeskompetens i botten för att ge dem denna rätta livserfarenheten och förmågan till självständigt arbete.
– Vi vill vara en skola byggd av lärare som sätter elevernas eget skapande i centrum.
Lärarnas egen yrkeskompetens tillsammans med elevernas egna motiv till skrivandet är hela grunden för skolans idé.
Erik Grundström med plommonlila skjorta och perfekt knuten matchande slips är fjärran från den gängse bilden av konstnärliga ledare vars uppenbarelse vanligtvis präglas av kaos. Nej, Erik Grundström är perfektionen, djupet och lugnet personifierat. En stilsäker man. Samma epitet som han fick i Dagens Nyheter när hans nya bok recenserades i positiva ordalag som kan sammanfattas i de tre orden: En stilsäker författare.
Liksom för så många andra författare började hans skrivande i läsandet. Hans stora inspirationskälla är Tage Aurell. En novellist med ett sparsmakat och korthugget språk. På samma sätt som också Erik Grundströms språk beskrivs. Om olika stilar och berättargenrer säger han så här:
– Alla författare har sin egen berättarstil och den ena stilen är inte bättre än den andra. Huvudsaken är man är bra på just sin stil. Vi har inga fördomar. Vill du skriva chiclit så gör det. Det är en konst att skriva den genren också. Man väljer själv, bara man gör det bra.
Många av Skrivarakademins elever blir mycket framgångsrika.
– Vad vi ger våra elever är hjälp på hela resan. Från det första nybörjarmanuskriptet till den slutliga debutboken och etablering. Ja, vi hjälper även till med att läsa refuseringsbrev.
– Det är mycket få författare i Sverige som kan försörja sig på sitt skrivande, kanske tjugo stycken totalt. De flesta hittar sin försörjning på andra ställen, som till exempel lärare eller med arbete inom media.
Han menar att förklaringen ligger i att det svenska språket är så litet. För att lyckas försörja sig som författare måste man bli översatt och helst också bli filmad. Man måste också vara beredd på att kunna marknadsföra sig själv, att våga ställa sig i strålkastarljuset.
–Därför bjuder vi kontinuerligt in många olika föreläsare till våra kurser och utbildningar. Föreläsarna kan vara översättare, bokförläggare, agenter, redaktörer, med flera, som kan berätta för eleverna om hur verkligheten ser ut.
För fem år sedan hade man 130 elever på en termin, nu är det upp till 500–600 elever. Långt ifrån alla elever på Skrivarakademin är blivande författare.
– Alla vill inte bli författare. Det finn många andra skäl till varför man vill berätta en historia. En arkeolog behövde lära sig historieberättande för att lättare kunna söka forskningspengar. Vi har också många elever som arbetar som journalister eller inom media, eller som kommer från reklambyråerna.
En av de senaste satsningarna är en skrivarkurs på distans. Även den blev mycket populär.
–Vi hade 25 sökande på 15 platser.
Skolan startade 1992, men det var först 2003 som man blev uppköpt av Folkuniversitetet.
– Det har varit bra och absolut nödvändigt för oss att gå upp i Folkuniversitetet, konstaterar han. Trots lite gnissel ibland har vi i huvudsak varit nöjda med sammanslagningen.
Den starka utvecklingen av skolan kan kanske kännas svindlande. Man är nu uppe i tre linjer, skrivarlinjen, skrivarlinjen distans och barn- och ungdomslitteratur och 50–60 terminskurser.
Erik Grundström känner också att man måste slå av lite på takten.
– Eftersom vi vuxit så oerhört under de senaste åren kommer det bli nödvändigt att stanna upp. Vi ska satsa på kvalitetsarbete och se till att våra utbildningar fortsätter vara unika och efterfrågade. Även om vi väntar en än större tillströmning av elever till våren – på grund av – eller tack vare – den pågående ekonomiska krisen.
Åsa Larsson, Jovan Rajs, Sanna Wallin, Anders Nyqvist, Jenny Lexhed, Denise Rudberg, Susanna Alakoski, Jens Lapidus, Peter Fröberg Idling, Sara Stridsberg, Jenny Jägerfeld, Cecilia von Krusenstjerna är bara några av alla de författare som har debuterat efter Skrivarakademin.
Susanna Godée, Projektledare på Läkemedelsföretag
Gick kursen Att skriva, våren 2008.
Varför gick du en skrivarkurs?
– Jag har alltid älskat att skriva. Jag fick leta runt lite men när jag hittade den här kursen var det bästa alternativet.
Hur är det med skrivandet just nu?
– Jag skriver för hemmabruk. Allt – från dikter till noveller och påbörjade romaner.
Vad betyder skrivandet för dig?
– För mig är det ett sätt att uttrycka mig. Att få kontakt med min inre värld men också att utforska den yttre världen. Det är mitt sätt att tänka.
Jens Lapidus, Författare till boken Snabba Cash och nu senast Aldrig fucka upp
Gick kursen Kriminalroman och Thriller
När Jens Lapidus gick på Skrivarakademin experimenterade han med olika stilar, men föll hela tiden tillbaka till det språk som han sedan använde i Snabba Cash.
– Det var ett medvetet val att ta bort alla andningspauser i boken. Jag valde att låta ett hårt, kallt och snabbt språk reflektera en hård, kall och snabb värld.
Det avskalade språket med korthuggna meningar är delvis influerat av domstolspråket som Jens kom i kontakt med via sitt jobb.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar