fredag 7 januari 2011

Terrakottaarmén




c:a 200 år f Kr, så länge har dessa figurer funnits - och ända fram till slutet av 1900-talet låg de där, nedgrävda i kejsarens grav, djupt under myllan, med tiden bortglömda: hästar och boskap, generaler och krigare av olika rang, men även bokhållare, musiker och andra yrkesgrupper, som kunde tänkas komma till användning där i de "icke-dödas rike"... Imponerande, men också lite beklämmande.
1) En teori är att alla de människor som tvångsförflyttades och tvingades jobba med att färdigställa hela den gigantiska armén dödades när de väl var klara och därefter begravdes i en annan grav, eftersom kejsaren kunde tänkas behöva också dem i sitt nya rike.
2) Dessa figurer - så lika varandra, som vi människor är, och ändå med oändliga variationer, var och en unik, som vi människor är.
3) Mänsklighetens historia är en historia om krig.

Inga kommentarer: