lördag 15 januari 2011

Lättja och Luther


Jag brukar tänka att Luther nog är en av historiens mest missförstådda individer. "Det är nog Luther i dig", sägs det. Som gör att du ställer för höga krav, arbetar som en idiot, sover för lite, inte unnar dig av livets goda. Tidernas syndabock. Kanske vid sidan av Paulus då. Otaliga gånger citeras de förmodligen enda formuleringar man känner till av de två: "Bed och arbeta", respektive "Kvinnan tige i församlingen".
Luther låg nog inte på latsidan. Han fick en hel del gjort, utan tvekan. "Bed och arbeta", var dock, så vitt jag vet, inte något han själv kom på utan ett vanligt råd inom klostervärlden, ett råd han själv försökte leva efter och som han också gav till andra människor. Själv gjorde han tillägget: "kort och ofta". Men Luther betonade också människans frihet och var en sann kärleksivrare. Han var ju munk som, inte bara bröt mot utan också gjorde uppror mot celibatlöftet och gifte sig - med en nunna! Dessutom var han sannerligen ingen torrboll - och det var heller ingenting han förespråkade.
Och Paulus skrev ju också den berömda kärlekshyllningen i det som brukar kallas "kärlekens lov" (1 Kor 13) - även om han nu kanske inte syftade på "bara" kärleken mellan man och kvinna, utan själva Kärlekens väsen...
I den kristna, katolska, moraltraditionen är lättja en av de sju dödssynderna. Lättja, Acedia på latin (av det grekiska Akedia,) betyder "frånvaro av att bry sig" - snarare likgiltighet då...
Och lata sig kan man förvisso göra - och ändå bry sig. Kanske krävs det till och med att vi latar oss lite för att kunna bry oss, förbli engagerade, nyfikan, vakna och inte förfalla till likgiltighet? Vila är uppfinningarnas moder. Begränsningen föder geniet?

3 kommentarer:

miflygare sa...

Luther hade 9 (!?) barn och var ofta ute och drack öl! När han inte spikade på portar. (1500-talets graffiti?)
Ja, likgiltighet är verkligen en dödssynd, och ligger snubblande nära lättja, men är ju inte kongruent (som det heter i matematiken). Jag känner människor som står med en fot i bägge begreppen. Tyvärr.
I övrigt är det intressant med ord och deras härledning. Har just avslutat, nästan ett gräl, med sonen om ordet 'godis', som i min värld kommer ur ordet godsaker och är synonymt med 'sötsaker' - och innefattar allt överflödigt njutbart med socker som bas: choklad (tveksamt, det är ju gjort av choklad!), lakrits då (ja, det är godis), kakor? (absolut inte), glass? (nä, det är ju nästan nyttigt), tårtor (nä, men lägg av!)
Ungefär så, höll vi på att bli osams.
Lättja? Hm. Tillvarons godis? I vissa former, nästan nyttigt. Gjort på mjölk!

Avanti sa...

Ja. Flingor med chokladsmak, nutella och jordnötssmör på mackan, söta fruktyoghurtar, oboy. Frukost!

miflygare sa...

ha ha! Hur många vedträn kan inte slängas på denna brasa? Som husbock i själva livskroppen. För hundra år sen var det 'sill och potäter' - VARJE dag (utan nutella). Då föddes dom i ett av världens fattigaste länder. Idag dör dom i ett av världens rikaste. Tummen upp. Gilla? Läget. Ozonhålet har i alla fall repat sig! Men El nino? Och dom kalvande isbergen? Och Al Gore...med mupp-leendet..å michael moore-moore-moore...
Nutella! for ever