Avanti

Introdagen på Skrivarlinjen avlöpte bra. Alla verkar sugna. Potential finns. Jag drömmer märkliga, och lite läskiga drömmar - en salig blandning av ställen jag bott på, platser jag kallat "hemma", och människor som stått mig nära, somliga av dem inte längre i livet. Något ropar därinne. Något vill formuleras. Hoppas på att kunna ta upp min romantråd igen, att den fortfarande finns där. Vill samla de mänskliga tillkortakommandena, mina egna, men förklädda. Idag skiner solen. Jag har sprungit - gick trögt eftersom jag var uttröttad - duschat, solat mig lite på balkongen, betalat räkningar. Nu väntar tvättstugan. Livet, typ, för vad är det väl annat än dessa ständiga göromål. Vardagen.
Oates retar sig på Jesus. Finner honom diktatorisk och motsägelsefull, och just därför intressant. Hon retar sig även på Kiregaard. Hon hävdar att båda dessa personers undermedvetna skuggvärld fyller dem och får dem att agera och formulera sig utifrån dessa skuggvärldar. Själv kan jag inte låta bli att reta mig lite på henne. Men hennes tanke att det är skitprat med K:s tes att livet bara kan förstås baklänges tilltalar mig. Livet kan inte förstås, och varför skulle det alls vara viktigt med en sådan förståelse?