Avanti

Handledningssamtal, det är något av en favoritsysselsättning. Det är så häftigt och omtumlande att se hur det där problematiskt knepiga reds ut och blir klart och tydligt. I alla fall just då. Hur allt till sist handlar om våra behov. Tänker på Dagermans "Vårt behov av tröst"...
Jag skulle vilja ägna mer av min tid åt klientarbete. Utöka den terapeutiska verksamheten, tänker jag - och just då får jag ett samtal från en kognitiv psykoterapi- och samtalsmottagning, som undrar om jag fortfarande är intresserad av samarbete. Jag hade glömt att jag skickade en förfrågan. Vi får se om denna tråd leder någonstans. Hon skulle höra av sig.
Igår kväll satt sonen och pluggade inför psykologiprov. Psykologiska perspektiv, Pavlos hundar, Skinner och Piaget, depressioner, traumatiska kriser och jag vet inte allt. Själv skrev jag. För första gången på mycket länge. Tre sidor. Ivrigt. Det där lilla pirret i magtrakten.
Nu måste jag dock fortsätta med TEXTLÄSNING. 10 texter kvar. För denna gång. Samt förbereda lektionspass på måndag. På tisdag är det begravning. Min syster ringde just och berättade att hon varit och letat sig fram till gravplatsen på Skogskyrkogården. Den låg, redan uppgrävd, bland de vita björkstammarna...