Torsdag

... och äntligen en ledig kväll! Jag har gjort ugnspannkaka, men hoppade över det där med soppan.
Dagen har varit behaglig. Vandrade iväg, nåja - småsprang - till tunnelbanan i morse. Strålande sol. Skarpa höstdofter. Lyssnade förresten lite på Vivaldis höst häromdagen (finns på youtube med vackra höstbilder) - den är vacker, går inte att komma ifrån. På förmiddagen hade jag handledning och fick som vanligt med mig en massa skarpa tankar och användbara verktyg - och huvudet ekande av frågor. Bra frågor. Självklara frågor. Men inte alltid så lätt att ta tag i...
- Jag är rädd för att dö!
- Varför det?
- Det är hemskt, bara. Det kommer att bli förfärligt.
- Varför det? Alla dör ju. Vad är det med det?
- Jag vill ju leva!
- Jaha? Varför är det så viktigt att leva.

Så lätt att fastna i beskrivandet av någons dödsångest, istället för att aktivt utforska det som gör livet viktigt.

Därefter lunch på Hurtig med en kompis från det förflutna som dykt upp igen (via facebook), en gammal kurskamrat från "Skapande svenska" i Uppsala, hösten 1981! Hurtig är ett av mina favoritställen - en massa goda rätter att välja bland, fantastisk grönsaks- och fruktbuffé, allt i klassisk kondismiljö. Under lunchen pratade vi om kulturetablissemanget med alla sina små grupperingar och konstaterade att vi känner oss gamla och lite uppgivet trötta och inte längre tycker att saker och ting är så himla viktiga, samt om hur svårt det är att förändras. Jag bryr mig knappt om vem som får nobelpriset längre. Vad spelar det liksom för roll. Men - jag tycker förstås att det vore fantastiskt roligt om Tomas Tranströmer fick det! Och så pratade vi lite om pseudonymen Kepler, som numer var och en vet vem (vilka) som står bakom. Jag läser just nu boken ifråga, Hypnotisören, och finner den erbarmligt dåligt skriven. Är det jag som är dum? Eller vem? Var finns det där fantastiska hantverket, som det talats om... Eller är det så enkelt att de två bakom den där Kepler befinner sig i en sån grupp där någonting gott helt enkelt måste sägas?

Ikväll tänker jag titta på TV. SOS Gute, ett tämligen intelligensbefriat program där man kan se hur turisterna ställer till det på Gotland - samt se fina bilder från ön, förstås! (Den där kommisarien vid havet GÅR ju helt enkelt inte att titta mer på, det är så uselt så att det inte ens fungerar med det där studiesyftet jag försökte anamma). Därefter del 2 av INLÅST. En halvtimme in i programmet kommer jag att stå inför det svåra valet: slå över till Babel eller inte, men vad fanken, det finns en lösning: svtplay!